Hälsningar från rum nr.17

Nu har jag varit på CAST i Huddinge snart fem dygn och avslutade min cellgiftsbehandling igår, imorgon gäller det.

Min syster Elin har nu tagit sprutor i några dagar för att kunna donera stamcellerna imorgon förmiddag. Om de får ut tillräckligt många så räcker det med att jag får en transplantation imorgon eftermiddag under ca 2 timmar. Hon har mått rätt dåligt av dem, men det var väntat. Influensaliknande symptom som dock ska försvinna om några dagar. Eventuellt måste hon donera fler under fredagen som jag då får i en andra omgång. Hur som så känns det skönt att det faktiskt blir av, men är orolig för vad som kommer att hända och hur kroppen reagerar.

Alla väldigt trevliga här med. De tar sig också lite mer tid till att prata och fråga hur jag mår och så. Har träffat deras sjukgymnast och fått in ett löpband på rummet då det är viktigt att hålla igång så att framförallt inte musklerna i benen börjar förtvina under de närmsta veckorna när jag kommer vara mycket sängliggande. Jag är isolerad på rummet och får bara gå ut efter kl.18 på kvällen. Då med munskydd (se bildbevis). Tyvärr får jag just nu inte gå utomhus då jag är uppkopplad till dropp dygnet runt, så får nöja mig med att spatsera i sjukhuskorridorerna när de är relativt tomma på folk.

Hittills har jag mått väldigt bra fysiskt förutom att cytostatikan gjort mig trött och dåsig. Illamåendet från förra veckan försvann under lördagen och har tryckt i mig så mycket mat jag bara kunnat. Maten här i Huddinge är dessutom väldigt mycket bättre än i Solna, så det har passat bra att ha god aptit här. Kan beställa in det mesta jag vill ha; fruktsallad, chokladbollar, chips, varma mackor osv. Bra rumsservice med andra ord. Första kvällen fick jag en ”shot-bricka” med näringsdryck för att ha något hum om vad jag kan tänka mig om det inte går att få ner riktig mat. Kommer ev. att få en näringssond insatt imorgon, kan vara bra att ha de närmaste veckorna då jag kan få svårt att svälja, så kan jag få mat och mediciner via den istället. De rekommenderar att jag har en, men det är inte säkert att jag kan få en då mina värden redan var låga när jag kom in och det kan finnas en infektionsrisk med att sätta in den nu.

Försöker sysselsätta mig med lite mer ”nyttiga” saker, ex. se dokumentärer osv., men inte lätt att fokusera. Många tankar som ska sorteras. Pratade med en kurator här på avdelningen igår som sade att jag måste räkna med minst ett halvårs sjukskrivning från och med transplantationen (kan ju ha både tur och otur åt det ena hållet), plus att jag inte kommer få använda kollektivtrafiken på upp till ett år (kommer få färdtjänst som tur är) och inga restaurangbesök eller dylikt under den här tiden. Långt kvar…

Jag får ta emot besök, men kommer att vara väldigt restriktiv med det åtminstone tills en början. Jag blir ”utsläppt” härifrån först när mina värden gått upp lite, men det kommer som sagt ta flera månader innan de blir normala. Blir svårt att våga träffa er som har barn framförallt. Får mer information om tiden efter sjukhuset när jag väl skrivs ut och försöker att inte tänka för mycket och oroa mig, men det är svårt såklart att bara fokusera på det som är just nu.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *